Varför bildades Föreningen Gärdslösa Prästgård?
Protokoll från bildandet av föreningen (pdf, 23kB)
Bildandet av Föreningen Gärdslösa Prästgård är svaret på en artikulerad vilja att ”rädda” prästgården i Gärdslösa, när kyrkan ville sälja den. Själva byggnaden skulle troligtvis inte lida någon nöd i privat ägo, men hela den kulturella laddning, som prästgården representerar skulle gå förlorad för en bredare allmänhet. Vi uppfattar att detta skulle vara både en nationell och regional förlust av stora mått.
Kärnan i Gärdslösa prästgård byggdes 1794. Huset förlängdes med nio alnar åt norr redan år 1816 och i början av 1860-talet höjdes övervåningen. I övrigt är byggnaden i huvudsak orörd. Gården, som är väl infogad i en traditionsrik öländsk radby, Södra Gärdslösa, har varit bebodd t.o.m. 2004, då församlingens siste kyrkoherde gick i pension och flyttade från Öland. Pastorsexpeditionen var öppen ytterligare några år.
Det finns många skäl att tyder på att det inom kort tid kommer att vara sällsynt med prästgårdar på Öland eller i stiftet i offentlig ägo. Att just söka bevara den i Gärdslösa som ett kvarvarande exempel på en månghundraårig tradition har flera skäl. För att citera Sölve Göransson, så ”åtnjöt Gärdslösa kyrka under medeltidens senare del en särskild dignitet, i det att Ölands prostämbete då kontinuerligt bekläddes av kyrkoherdarna i Gärdslösa”. Prästgårdens läge 1 ½ km söder om kyrkan – som sydligaste gård i S. Gärdslösa by – kan spåras tillbaka till 1556.
Stagnelius
Ett annat viktigt skäl till varför just Gärdslösa Prästgård bör bevaras är anknytningen till Erik Johan Stagnelius. Det var här han föddes och levde under sin mest receptiva tid fram till 17 års ålder. Det var här han upplevde naturen, det var här han hörde näcken spela.
Erik Johan Stagnelius är vår störste romantiske skald. Hade han skrivit på engelska hade han varit en självklar del av världslitteraturens kanon. Han översattes tidigt till tyska och blev därmed känd även utanför Sverige.
Föreningen Gärdslösa Prästgård vill skapa ett kulturarvscentrum i prästgården, delvis som ett komplement till det närbelägna hembygdsmuseet i Himmelsberga, som är ägnat forna tiders bondekultur. En bevarad Gärdslösa Prästgård skulle återspegla den kultur från i första hand 1700- och 1800-talen som bars upp av prästerskapet och var en grogrund för hela samhällets kulturella utveckling.
Den historiska aspekten kring Stagnelius och hans tid, och därmed anknytningen till dennes litterära verk, utgör en självklar utgångspunkt för den verksamhet vi vill bedriva i prästgården. Vi vill i denna traditionsfyllda miljö göra det möjligt för dagens författare att förmedla vår tids litteratur till den intresserade allmänheten. Vi vill skapa en mötesplats för författare, forskare och läsare.
Vi ser också möjligheter att arbeta med musik och bildkonst. Författare, konstnärer och musiker skall kunna komma och bo och mötas i prästgården. Vi vill också inspirera ungdomar till förståelse och eget skapande.
Föreningens mål är att fortsätta insamlingen av pengar till att avbetala lånen på prästgården. Strävan är att verksamheten och en stam av årsbetalande medlemmar skall kunna klara de årliga driftskostnaderna.